Start
  Webshop/Utförsäljning Websho
Pil Om företaget
  HISTORIK:
  1. Axel Sjöberg
  2. Hyvelbänkar 1932–
  3. Bröderna Sjöberg 1947–
  Aktuellt & mässor
  Bildbank / Filmer Youtube
  Tillverkning
  Hyvelbänkens möjligheter
  Skötsel och underhåll
  Miljö- och kvalitetspolicy
  Återförsäljare
  Monteringsanvisningar PDF
  Beställ katalog PDF
  Kontakt
  
  HOBBY & PROFFS
  Proffs
  Hobby
  
  SKOLA
& OFFENTLIG MILJÖ
  Skola, träslöjd
  Skola, textilslöjd
  
  FÖRVARING
  Skåp & förvaring
FSC

AB Bröderna Sjöberg
Fabriksgatan 1
SE-570 02 Stockaryd
Tel +46 382-257 00
office@sjobergs.se
Kontakt >








Historik del 2
Hyvelbänkar


Hyvelbänkar
\"Gammal  
Gammal hyvelbänk från 1878, denna finns på Sjöbergs kontor i Stockaryd.
Hyvelbänkar började Axel Sjöberg tillverka 1932 främst för industri och hantverk. Stora och tunga bänkar! Men försäljningen var helt lokalt inriktad.

En maskinförsäljare från Nässjö kom till Axel i mitten av 1930-talet och fick se hyvelbänkar. Han frågade om han kunde få beställa några bänkar, men det skulle vara en egen modell. Per järnväg sändes en hyvelbänk på prov till Stockaryd och Axel lämnade offert. Rätt pris och det kom en order på hela 10 stycken bänkar, vilket var en stor order på den tiden.

Det tillverkades även produkter för återförsäljning bl a transportvagnar av trä för interntransporter. Dessa affärskontakter med Stenbergs i Nässjö fortsatte under många år.

Axels barn som inte gick i skola fick hjälpa till i fabriken och bland annat svarvade Torsten skruvar till hyvelbänkarna redan i tidig ålder. Ja, det sägs att han stod på en pall vid svarven för att nå upp!

Biprodukter
Vid inköp av timmer blev det ofta även bättre stammar som kom med som kunde svarvas till faner. Även ekstockar som oftast såldes till Jönköpings Parkettfabrik. Fanerstockarna såldes till Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors.

Köparen hade en virkesinmätare som kom i kostym och slips med morgontåget för att mäta in stockarna. Ibland var han gnällig, men efter frukost med att par supar gick inmätningen som en dans!

Det grova virket för hyvelbänkar 4 tum (ca 100 mm) fanns normalt inte att tillgå, utan först annonserades efter färdigsågad vara och senare sågade Arvid Pettersson i sitt ångmaskindrivna sågverk dessa kvaliteter. Detta sågverk var beläget ungefär mellan Bröderna Sjöbergs nuvarande kontor på Fabriksgatan och järnvägen. Även rödbok i dessa tjocklekar sågade Arvid Pettersson och dessutom basades detta virke i deras baskammare. Det var inläggning av virket in i en tät kammare och så släpptes het ånga på som gjorde att det blev en vacker rödaktig färgton på bokplanket.

Gengasved
Under andra världskriget 1939–1945 var det allmänt svårt att sälja möbler och verksamheten tog en ny inriktning. Under kriget tillverkades ved för gengasaggregat till bilar. Det var huvudsysselsättningen för verksamheten och gav ett bra överskott. Eftersom det inte fanns bensin för bilar utrustades många nyttofordon med gengasaggregat. Det var ved- eller koleldade små aggregat som hängdes på bilarna och genererade en gas som kunde driva bensinmotorer. Först användes spillved från snickerifabriken men efterfrågan var större och avfallet räckte inte till. Då fick flera av de anställda vara ute i skogen och hugga ned björkar att använda till gengasved. Barnen berättar att det ofta var taxiresa morgon och kväll till skogsposter som skulle huggas ned. Det var sågning för hand och utkörning med häst och släde från skogen till närmaste bilväg.

En vinter hade det kommit snö på en skogspost som var belägen i ett kärr. Snön hindrade att kärret frös till och därför var det inte möjligt att köra ut virket. Då togs det till en specialåtgärd som framförallt Lage tyckte var både jobbig och framförallt tråkig: det kallades ”att trampa kärr”. Detta gjordes för att marken skulle frysa till och ge underlag för uttransport av stockarna.

Fabrikens utseende och utrustning
Fabrikens maskinutrustning var tämligen enkel. En bandsåg där även inkommande virke kapades, en justersåg, en rikthyvel och en planhyvel. Vidare fanns en fräsmaskin, en borrmaskin samt en träsvarv. Axelledningen var helt oskyddad och barnen kunde röra sig fritt i verkstaden.

Virket till torken måste tas upp via en liten öppning i snickeriets tak. Efter det att virket bearbetats till halvfabrikat skulle det lagras några månader inne i själva snickerilokalen. Belysningen var klen, det fanns några skomakarlampor hängande från taket.


Copyright © AB Bröderna Sjöberg